DÅ – HISTORIA

Den här delen av staden har genomgått många stora förändringar. Under senare delen av 1800-talet tog stenstadsbebyggelsen fart, något som fortfarande karaktäriserar området.

STADEN VÄXER

Första hälften av 1900-talet började det industriella avtrycket med fabriksbyggnader försvinna, och byttes successivt ut mot offentliga institutioner och nya bostäder. För att möta den pågående befolkningstillväxten byggdes Fredhäll och Kristineberg efter funktionalistisk stadsplan. Tunnelbaneplanerna i Stockholm skalades upp och 1950 dras Kungsholmen in; först till Vällingby och senare till Järvafältet. Karaktären i Stockholms innerstad ändrades i rasande takt under 60-talet i samband med den ekonomiska tillväxten. Människor strömmade in från landsbygden, fler bostäder byggdes, nya parkeringshus och nya kontorshus såg sitt ljus för att samspela med de rådande förutsättningarna.

Trygg Hansa huset byggs

I samma veva skedde konsolideringar i försäkringsbranschen och flera sammanslagningar mellan olika försäkringsbolag på 60-talet och början av 70-talet skapade den nya försäkringsjätten Trygg Hansa – utspridd över 14 kontor. Företaget ville samla den nya koncernen under ett och samma tak och kvarteret Brädstapeln, som då användes som parkeringsplats, köptes för just det ändamålet. Till sin hjälp anlitade man Tengboms Arkitektkontor som med en kommitté bestående av representanter från ledningsgrupp, personal och arkitekter, besökte Tyskland och USA för att studera dåtidens moderna kontors- och landskapslösningar. I bagaget hem hade man nya intryck och nya förhållningssätt. Anders Tengbom och Stefan Salomon tog tillsammans fram ritningar för ett hus i den moderna brutalismens anda. Parkanläggningen och takträdgårdar utformades av Stockholms stadsträdgårdsmästare Holger Blom. Planen att skapa ett kvarter utöver det vanliga sattes i verk.

ETT HELHETSKONCEPT

Ett helhetskoncept, som utöver kontorsyta inkluderade butiker, en bank och ett postkontor, gjorde det möjligt för personalen att inte bara arbeta utan även utföra sina dagliga sysslor på platsen. Efter tolv års skissarbete, fyra års byggande och nio våningsplan senare stod huset äntligen klart. Året var 1976, och dåvarande socialdemokratiske finansminister, Gunnar Sträng, kunde klippa bandet till ett av dåtidens mest påkostade kontorsbyggen. Så småningom blåklassades kvarteret av Stadsmuseet för sin tidstypiska arkitektur, ett monument över den svenska brutalfunktionalismen.

Martin Rörby, svensk arkitekturhistoriker berättar om byggnaden Brädstapelns arkitektur och förklarar begreppet brutalism.

Blå klassificering

Blå klassificering är den högsta klassificeringen för en byggnad med kulturhistoriskt värde. På Stadsmuseets webbplats kan du läsa mer om kulturhistoriska klassificeringar ›

Brutalism

Brutalism är en arkitektur som kännetecknas av användande av rå betong och att låta tekniska och funktionella detaljer utgöra arkitektoniskt motiv. Läs mer om brutalism

FRAMTID – VAD VI VILL GÖRA

Vi vill göra Brädstapeln modern igen och inkludera stockholmarna, vi vill skapa nya ytor som möter kraven från dagens företag och besökare.

pil

NU – PLATSEN IDAG

Brädstapeln är präglat av de ideal som var tongivande då byggnaderna ritades på 70-talet. Kvarteret är en symbol för sin tids bild av den moderna arbetsplatsen.

pil

DÅ – HISTORIA

Efter tolv års skissarbete och fyra års byggande stod hus
et klart. Året var 1976, och detta var då ett av dåtidens mest påkostade kontorsbyggen.

pil